Anders är en webbutvecklare och hårdrockare som gillar brädspel, kaffe och öl.

Detta är ett arkiverat inlägg, som importerats hit för referens. Det kan se konstigt ut och innehålla utdaterad information eller inaktuella åsikter.

Trött på världen

Jag är medveten om att sann lycka inte kommer i den materiella världen. Likväl tillfredställs ändå ett visst behov när något man gärna vill ha slutligen blir ens ägodel. Av någon outgrundlig anledning tycks dock världen ha valt ut mig som försökskanin för att ta alla smällar och besvikelser. Lyckligtvis har jag kategorin "Bajs" för situationer som denna, så därför avreagerar jag mig i kronologisk ordning.

Hyndlas nya mikrofoner

Hyndla, ett spontant valt namn till min elgitarr, är en Cort med två humbuckers. Sedan många år tillbaka har jag eftersträvat att byta till aktiva EMG-mikrofoner, för att få härligt evighetshäng och haaktiv rundgångsreducering direkt i gitarren. I slutet av december fick jag min första lön från jobbet, och blicken riktades mot Hyndla; med min fantastiska rikedom skulle jag slutligen besanna en av mina djupaste, materalistiska drömmar.

På Musikbörsen i Göteborg köptes sålunda två mikrofoner, EMG81 för stallet och EMG60 för halsen. EMG60 var dock inte i lager, varken i Göteborg eller uppe i Sundsvall, så jag betalade i förskott och fick skriftligt på att mikrofonen skulle skickas upp till mig så snart den var i lager igen. De försäkrade att jag skulle ha mikrofonen inom en vecka.

Den 21 januari, mer än två veckor senare, hade jag fortfarande inte fått min mikrofon. Jag hörde då av mig, och fick som svar att mikrofonen var slut hos leverantören och att den troligtvis skulle vara i lager inom två veckor.

För ungefär tio minuter sedan skickade jag mitt andra mail i ärendet, ty jag har fortfarande inte fått mikrofonen. I skrivandets stund är mikrofonen fem veckor försenad.

Enfaldig och godtrogen som jag var, plockade jag bort Hyndlas två originalmikrofoner efter två veckor. Det har gjort att jag inte kunnat repa eller ens spela för husbehov på min elgitarr på tre veckor - det är mycket påfrestande för en person som normalt sitter minst en eller två timmar om dagen och spelar.

Tradera-aktioner

Repulsive Records är en skivbutik i fjollträsk som har postorder via aktionssiten Tradera. Dessa tar bland mycket annat in Dissectionvinyler, och jag har sedan slutet av december vunnit två aktioner rörande Dissections två första fullängdare. Den första aktionens belopp sattes in på
säljarens postgiro samma dag.

Efter litet över tre veckors väntan hade min vinyl inte dykt upp, så jag skickade ett mail och frågade om det var något problem. De bad tusen gånger om ursäkt och skyllde på sjukdomar över julhelgerna, och lovade att skicka skivan snarast möjligt. Efter åtta dagar får jag hem en lapp i brevlådan, där det står att jag har ett för stort brev at hämta ut vid mitt utlämningsställe. Detta var 26/1, fem veckor efter avslutad transaktion. På avin är dock ankomstdatumet satt till 18/1! Brevet med min vinyl har alltså varit framme i över en vecka utan att jag fått veta något! Hur posten lyckades med detta förstår jag inte, då sådana avier normalt lämnas samma eller efterkommande dag till mottagaren.

Möjligtvis fick en granne avin istället för mig - har hänt förut, trots att jag är ensam om mitt efternamn i trapphusets åtta brevinkast - och att avin inte kom till rätta förrän en vecka senare. Oavsett fallet kan bara en sak konstateras: inte mycket gick rätt med aktionen.

Jag gav dock Repulsive Records ytterligare en chans. När allt kommer omkring hade de bett om ursäkt, och de skickade skivan som de sade att de skulle göra. Efter avslutad aktion gick det dock fem dagar innan de tog kontakt med mig - de ursäktade sig, skyllde på att de råkat felsortera mitt ärende. Pengarna sattes in nästkommande dag på deras postgiro, och ett bekräftelsemail skickades också med en artig begäran att de gärna fick skivan så snart de såg att pengarna fanns på kontot. Detta var 6/2. Ingen skiva har synts till. Vad är felet nu? Har de missat att skicka den, har posten slarvat bort mitt brev, eller har en granne fått min avi? Möjligheterna är många, men lösningarna få.

Försenad kurslitteratur

Jag har varit med om det förut. Beställt kurslitteratur från Internet, och blivit två veckor efter på grund av nätbokhandlarnas rutiner. Den här gången hade jag dock tänkt kringå detta och betala 20-30kr extra för att få litteraturen direkt i handen via den lokala studentbokhandeln här i Sundsvall, då jag var kort på pengar och inte hade möjligheten att köpa boken långt i förväg. Studentbokhandeln hade dock inte ens brytt sig om att ta in boken i lager, eftersom de inte kunnat pressa priset ordentligt. Sålunda fick jag vända mig till nätbokhandeln i alla fall. Och döm av min förvåning, systemet slog rekord!

Bokus har roligt system. De uppger för varje artikel en uppskattad leveranstid. Kurslitteraturen för en av mina nuvarande kurser, en trind sak för 589kr, hade 5-8 arbetsdagars leverans. Boken beställdes samma vecka som de nya kurserna började.

Fem till åtta dagar, från dess att jag bekräftat mitt köp tills att boken skall vara hemma hos mig. Det tog dem åtta arbetsdagar innan ens boken var på väg. Redan nu var jag måttligt frustrerad, eftersom jag behövde litteraturen för studierna.\

Det slutade dock inte här. Posten felsorterade mitt paket, vilket fick boken att dröja ytterligare fyra dagar (strategiskt nog valde de att felsortera på en torsdag, och inte upptäcka det förrän på fredag). På tisdagen hade jag slutligen min bok - tre veckor in på kursen.

Benno CD-pelare

Jag har en kraftigt stigande musiksamling, som växte med runt 100 CD ifjol. Mitt Benno CD-torn blev fyllt under hösten, och i julklapp var det tänkt att jag skulle få ett till att ha överskottet i. Släkten var tidigt ute i år med julklappar, så vi åkte ut till IKEA redan första veckan i december. Det visade sig emellertid att mitt torn var slut i lager. Eller, snarare den färg jag önskade var slut i lager. Mina två bokhyllor och det första CD-tornet är i ekfaner, och jag strävade efter att mitt nya torn skulle ha samma färg.

Jag fick sålunda ett presentkort istället på julafton. Under andra veckan i januari åkte jag och några vänner ut till IKEA igen, då alla tre hade ärenden där. De andra två fick vad de ville ha, men jag upptäckte att mitt CD-torn fortfarande var slut i lager. Snopet fick jag åka hem tomhänt.

Under nästföljande veckor gjordes ytterligare två turer till IKEA, med olika sällskap. Ständigt slut i lager. Jag frågade då personalen när tornet kunde tänkas komma in igen, och fick som svar att det skulle vara inne tidigast årets fjärde vecka. Femte veckan åkte vi ut en sista gång, och även det femte försöket att få tag på min pelare fick samma utgång.

Sedan ungefär två veckor tillbaka har jag ett tomt hål på min långa vägg där jag planerat att pelaren skall stå tillsammans med mina bokhyllor och den CD-pelare jag redan har. De CD som inte får plats står för närvarande på pianot i en salig röra.

Inte så hemskt i jämförelse med mina tidigare klagovisor, men det förstärker mitt ogillande.

Tack världen. Jag hatar dig med. Till råga på allt fyller jag år snart också: undrar vad jag skall bli besviken på i och med det ...\