Skrota arbetstid helt, eller åtminstone jobba mindre?

I dagarna publicerades Framtidsforskaren: "Skrota arbetstid helt", som bakom en sensationsrubrik har ett mycket viktigt budskap.

Jag har tidigare uttryckt hur bestört jag är över ursprunget till att vi jobbar 40 timmar. Jag är personligen högst skeptisk till att 40 timmar krävs för att jag ska kunna göra ett dagsverke fem dagar i veckan.

När jag var tjänstledig februari-mars 2014^[1] gick jag in med inställningen att göra ett dagsverke varje dag, där jag definierade dagsverket så här: jobba med något tills det når en milstolpe, och släpp det sedan för dagen och känn dig nöjd. Vissa dagar jobbade jag 9-10 timmar med något, andra dagar var jag klar med dagsverket efter 90 minuter.

Jag har sedan denna period av mitt liv blivit medveten om skillnaden på närvarotiden jag har på jobbet kontra tiden jag faktiskt arbetar på jobbet.

Det är ställtider, för- och eftermiddagsfika, telefonsamtal, korrespondens och annat som ligger i gränslandet för att kvalificeras som debiterbar tid, vilket det jag mäter och följer upp som anställd på en digital byrå.

Roland Paulsen säger att detta är norm redan ifjol:

Jag har gjort en empirisk studie kring tomt arbete och sammanställt andra internationella studier. I snitt i västvärlden ägnar vi oss åt två timmars tomt arbete per dag. Det handlar om rökpauser, privat internetsurfande och sådana saker.

Bodil Jönsson anser att vi borde arbeta två timmar per dag. Jag säger inte emot, då jag själv kan få ett dagsverke gjort på denna tid, vilket jag bevisade för mig själv på tiden jag var min egen chef under tjänstledigheten.

Det finns även andra skäl till att ifrågasätta vår syn på arbetstid, exempelvis att vi maskar för att jobbet vi ålagt oss inte kräver 40 timmar:

Ett skräckexempel är gruvbolaget LKAB.

Här hade 20 personer satt i system att en person i taget skulle fylla i närvarosystemen och sköta jobbet medan de andra var hemma.

Det var inte att arbetet fallerade som gjorde att det hela uppdagades, utan det skedde först när man jämförde olika inloggningssystem.

Vi förlitar oss på tidrapporteringssystem och uppföljningsverktyg. Det som borde hjälpa oss att jobba mindre är i själva verket det som tillåter oss att lura systemet. Hur skulle det annars vara möjligt att 19 personer inte skulle saknas på en arbetsplats?

Artikeln nämner även att många håller ett sken av att jobba, när de i själva verket inte gör det. Det har påträffats att folk låtsas jobba 60-80 timmar per vecka med en skrämmande framgång.

Jag undrar stilla vad för tokigheter vi intalar oss själva. Hela det spektakel vi kallar 40 timmars arbetstid verkar vara FUBAR^[2].

Frivillig deltid¶

Personligen tror jag på att gå ner i arbetstid frivilligt. Mitt enda konkreta hinder är att jag får räkna med nedsatt lön och därför behöver räkna på det ordentligt.

Min hypotes är att även om jag arbetade 20-30 timmar i veckan, så skulle jag få lika mycket gjort.

Jag tror att framtiden kommer att belöna de som visar min hypotes sann.