• Otroligt uppkäftigt av en hacker, medlem i ett nätverk, att använda Windows. Uppkäftigt, eller okunnigt?
• Att Microsoft kan lämna ut den här typen av data från deras datafarm känns såklart olustigt.
• I bakgrunden verkar Microsoft även in länkade enheter, t ex telefoner och plattor.
• Att applicera "storebror ser sig" som standard känns som en negativ utveckling. Det innebär ju att mitt barn, min släkt etc som kör Windows är övervakade och monitorerade.

Som en person som redan migrerat till Linux - där jag kontrollerar dator och program, inte tvärtom - kan jag känna mig nöjd med det valet.

Det är en form av asketism, men det gör att datorn förblir vad jag behöver av den: en dum tingest att utföra arbete med hjälp av, som stängs av när den inte används.

Datorerna används och skickar ingenting till någon extern part.

På det negativa: den saknar NFC, kontaktlös betalning är därför inte möjlig.

Jag om någon välkomnar med värme mindre telefoner till marknaden!

The frontier of 2026, the stuff the sharpest people are most excited about, is render the HTML on the server, ship almost no JavaScript, and use the web platform instead of fighting it.

Jag hoppas att detta håller i sig.

Jag började professionellt med gränsnittsutveckling när jQuery var nytt, så detta är en riktig nostalgiresa.

Som det känns nu skulle en idé eller möjlighet värd att köra eget företag för kunna få mig att programmera webb igen. Jag är tills detta kommer helnöjd med min exil.

Saker var enklare förr. Och folk verkar inse det själva.

• En develop-branch för features - mastern ska bara vara hotfixes och stable.
• Inga merge-commits, bara rebases.
• Endast squashed merge-commits i master.
• Varje commit ska vara i futurum, och avsluta följande mening: "If applied, this commit will ...".
• Commits spelar ingen roll: "det squashas ju ändå sen"

Rik variation helt enkelt.

Jag har även arbetat med Conventional commits, och görs det rätt är det en bra match för de projekt där den typen av git-historik ger värde. Jag kunde dock aldrig riktigt bli av med känslan av att det var litet knöligt.

En person med starka åsikter har nu tagit fram en motsats och döpt denna till Scoped Commits.

Argumenten är välskrivna och tiltalar säkert någon. Själv har jag sällan någon stark åsikt. Jag argumenterar istället för att det viktiga är att alla som bidrar är överens, så att det blir enhetligt. Alla kod- och textförråd ska ha en konvention nedskriven och signerad av alla som bidrar. Låt alla med åsikter komma till tals, gör en kompromiss, och skaka hand på det.

• För LabWC så skulle jag prova att köra den för att se hur mycket mer resurskrävande systemet skulle bli.
• För Hyprland skulle jag använda det som en startplatta.

Jag vill dock också passa på att påminna mig själv och dig som läser om detta:

Om du kommer på dig själv med att försöka skapa en komplett, generisk skrivbordsmiljö från grunden snarare än en avsmalnad, syftesangränsad rice - använd XFCE istället. Det kommer att spara tid, och då ingår dessutom fler appar och en avsevärt bättre OOB. Förmodligen kommer XCFE också vara mer resurseffektiv än ditt lapptäcke av tusentals komponenter.

Jag ifrågasätter inte att det här är en bra produkt ur ett säkerhets- och integritetsperspektiv. En E-postklient utan för mycket bagage är inte en dum tanke.

Men ändå. En E-postklient skriven specifikt för linux med fucking jävla Electron. Min starka åsikt är att man, som linuxspecifik produkt, ska använda andra alternativ i så fall. Det stannar dock inte där.

• Källkoden är stängd.
• Har man mer än ett E-postkonto är det inte längre gratis.

Och sedan, från deras FAQ:

Electron gets a bad reputation, and some of it is deserved. But the framework itself isn't the problem; lazy engineering is. VS Code, Slack, Discord, Figma, and Notion are all built on Electron, and millions of people use them daily without complaint. The difference is in how you build on top of it.

Ingen av dessa exempel fungerar lika bra på Linux som på Windows och Mac. Personer som hävdar det är antingen tursamma, förlåtande eller okunniga. Det har blivit bättre än vad det har varit, jag medger det. Men Electron-teamet har aldrig gett ett intryck - som jag upplevt det - av att prioritera Linux.

Jag har inte testat hur väl Melia integrerar med tangentbordsnavigering och skärmläsare, men allt annat än 10/10 är underkänt för något så vitalt som en E-postklient.

De hävdar också att detta inte är en webbapp:

Is Melia just a web wrapper?
Not even close.

Melia is not a browser window pointed at a webmail interface. It connects directly to your mail servers using standard IMAP and SMTP protocols, stores your email in a local SQLite database, and renders everything natively. There is no web service in the middle.

Melia is built on Electron, which uses Chromium for rendering the UI, but the application logic, email syncing, search indexing, and security features are all custom-built. It's a full desktop application that happens to use web technologies for its interface.

Grattis, denna FAQ beskriver ett jävla web backend. Absolut, den kör inte som en web service, men dess funktion är densamma. Gissnignsvis är denna även skriven i Node.js? Det vet vi inte, då källkoden är stängd.

Det här kör som en Electron-app bara för att försvåra stöld av källkod. Alt så är det det vanliga - att en full stackare som bara kan Node.js bestämt sig för att skriva en egen E-postklient med det enda hen kan.

1/10; kommer inte att rekommendera, utan avråda.

Skämskudde på It's FOSS som delade denna. De behöver flera disclaimers för att förtydliga att detta varken är fri mjukvara eller öppen källkod. Det känns mest som ett ragebait.

Claude bär stora skämskudden vad gäller att säkra tillgänglighet i slutprodukten. ChatGPT och Mercurys Inception2 ligger på acceptabel nivå - på ungefär samma nivå som riktiga programmerare.

LLM:er har som regel dåligt dataunderlag för detta, eftersom tillgänglighet ur ett historiskt perspektiv inte har varit prioriterat i branchen.

This post pushes customizable <select> to an extreme. I think it turned out nice.

Wow! Alltså, WOW!

... Varför använde vi React elle jQuery på vår sajt nu igen? :D

Rätt dystra siffror.

• I genomsnitt hade dessa hemsidor 56 errors enligt WebAIM WAVE. Det är inte så överraskande, eftersom det verktyget inte räknar distinkt. Alltså: om 7 P-element har dålig kontrast rapporteras de som 7 fel, trots att de ligger i samma sektion.
• I genomsnitt 133 ARIA-attribut fanns per hemsida. 2019 var samma siffra 20. Det är såklart med god intention, givet att den första regeln om ARIA följs: Ingen ARIA är bättre än undermålig ARIA.
• Av dessa ARIA-attribut är aria-label, aria-labelledby, or aria-describedby poppis. Snygga formulärfält FTW?
• 96% av hemsidorna hade WCAG 2-fel. I EU är detta numera ett brott. Den vanligaste orsaken är låg kontrast på text (84%), följt av uteblivet ALT-attribut på bilder och uteblivna etiketter på formulärfält (53% respektive 51%).
• Mängden HTML-element på en sida har fördubblats sedan 2019. Från ca 750 till 1437. Längre sidor, mer att skrolla, mer reklam att visa. Eller?

Det är både bra och dåligt om man kikar på hur saker ändrats sedan den första rapporten sammanställdes 2019.

• Positivt: Trenden är att saker har blivit bättre sedan rapporterna började sammanställas 2019.
• Negativt: trenden har vänt de senaste 2 åren, vilket jag misstänker beror på att LLM:er ärvt dåliga vanor.

[...] The ability to choose a single “brand” color and then get an entire scale generated based on that color. All of the various components and layouts would then adopt the color scheme by default, simply based off of one --wll-brand-color CSS variable.

Until fairly recently, there was no way to do this live using vanilla CSS!

However, now that we have real CSS functions calculating color math in real-time, we have the ability to guide the user in setting a single color in their stylesheet—and everything else will come along for the ride.

Detta är guld värt för alla webbutvecklare som inkluderar stilguider i sin leverans och i sitt arbetsflöde!

Designed for a world that doesn’t exist anymore, it has optional encryption, no built-in auth, three⁺ retrofitted security layers bolted on top, an unstandardized filtering layer and many more quirks. Yet billions of emails arrive correctly every single day.

E-post är odödligt. På samma gång fullständigt horribelt att äga tekniskt ansvar över, i någon sorts imbillning att sådant existerar.